Jag har en längre tid gått och funderat lite.

Tänk om han dör?
 Skulle jag kunna leva ett normalt liv vetande att jag hade kunnat förändra saker och ting?

Varför klarar andra av den typen av kontakt, men inte jag?
Varför ska allting alltid vara svart eller vitt för mig?
Varför måste jag alltid bli hysterisk de gånger han hör av sig, börja grubbla på varför han inte älskar mig etc.

Iallafall har mina funderingar börjat gå steget längre ;

*Han är ingen ELAK människa, bara väldigt egoistisk
*Han älskar oss, han är bara oförmögen att visa det
*Vad som än händer, och hur lite jag än vill acceptera det, så är han och förblir min pappa

Så jag ringde i förrgår.
Han blev mäkta förvånad och lycklig.

Under hela samtalet hade jag bara en sak i åtanke
"måste hålla distansen,malin"..

Och jag lyckades.

Så länge jag medveten går in i denna situationen, kan jag kanske hantera det.
Tidigare har det inte funnits nån logik, enbart ren desperation av att få ha min pappa och få tillbaka de minnen jag har.
För vad är logik när en barnalös flicka vill ha en pappa?

Men som sagt är det annorlunda nu.

Efter samtalet kände jag mig lättad.

Enormt lättad.

Jag gjorde detta för min egen skull.

Och det bästa av allt,

jag var ärlig och det kom från hjärtat, när jag sa att jag var glad för hans skull.

Igår började jobbet för mig.
Sökte till Media Center i Ronneby, och fick det.

Jag kom dit och gjorde en bokning första timmen,
inte illa kan man tycka, men jag var minsann inte nöjd ;)

Stämningen kändes ok, och övrigt också.
Men det är klart att det tar lite tid att komma in i en ny miljö och lära känna nya människor.

Det gör jag väl lagom tills jag ska sluta;)

Kommer inte vara kvar mer än en månad antagligen, eftersom jag har skolan.

Senaste dagarna har jag varit lite på spänn, längtat etfer just idag. Det var nämligen dags att träffa Anna. April var sist jag var hos henne. Dags att börja sköta mig nu. Så jag bad om att få börja gå minst en gång i veckan igen. I augusti börjar vi stenhårt igen, även med KBT. ^^ÄNTLIGEN^^

Tänkte prova affilateprogrammen via Double.net =)

Äntligen är tanden borta! Som jag längtat i månader!!!
Så nu tog jag med den onda djävulen hem. Ska använda den som voodoo-docka ^^

Morsan ringde och sa att Robin inte alls skulle finansiera sitt boende själv hos oss,
utan att hon (logiskt sätt) Skulle göra det.

Så då kom vi fram till en summa som lät rimlig så kör vi på så fort han vill komma över.

Micke träffade på Rickard ( personalchef på C4U..)
Han ville tydligen att jag skulle ringa honom, dom är i enormt stort behov av en spansktalande kundtjänstare.
Så då kan man passa på å pressa lönen lite med ;)

Får se vad som händer. Vill väldigt ogärna tillbaka dit med tanke på vad som hänt.
Å andra sidan, jag måste ha ett jobb.
Prova iallafall.

Nu ska jag laga lite mat och skura golven ^^

Kram på er

Idag är det utröjjning i garderoben som gällt  =)

Allt för att lillebror ska känna sig välkommen.
Han kom en stund och myste med syrran sin :)

Nu e de matlagningsdags =)